Åt sydväst ligger RACKEBY, först nämnd 1299. Johannes var kyrkoherde här 1340; socknen nämndes först 1358 20/7; Jöns var kyrkoherde 1444. 1452 skänkte Nicolaus Laurentii Hundzala gård till Gudhems nunnekloster, på vilket han dog 1467!?

Troll rev ned om natten vad som byggdes upp på dagen på den första kyrkplatsen på en stenig åker. Rackeby kyrka var tornlös på 1100-talet. Äldsta delen av byggnaden är långhusets västra sektion, där det finns två inmurade stavkorshällar. Kyrkan var försedd med en sandstens-absid, som hade två ljusöppningar - byggdes om 1699. Sockelstenar från absiden är uppställda i en rundel motsvarande 2/3 av absidens omkrets, invid kyrkogårdsmuren NV om kyrkan. Det kraftiga tornet är senmedeltida. På 1400-talet, när valven slogs, murade man på med tegel på stenmurarna för att öka takhöjden.

Medeltida gravstenar med stavkors ingår i en veritabel stensamling utanför sockenmagasinet (6 x 8 m; 4 m högt). På kyrkogården finns en runsten av gnejs: "Uthakrimu : sati : sin : thqnsi : ift : Qskil : sun". Fot och nod till nattvardskalken är från 1500-talet; fragment finns av 1640-talsmålningar: grova mönster i gult, svart och rött. 1913 gjordes en bruksbalja av läktarbröstet, och av plafondvirket gjordes byggnadsställningar.

Socknens äldsta gård är kanske Jarle Hus, grundlagt under andra hälften av 1200-talet. Borgområdet är 1.500 kvm; ringmuren är 3 m tjock; 65 x 24 m. Vallgrav runt om. Brann på 1400-talet. En stig leder dit från P-plats i stugområde N om Rackeby kyrka nära Järnesundet - borgruinen ligger i dramatisk natur.

År 1334 erhöll Gudhems OSB-Cist.nunnor Rackeby Storegård, vilken låg omedelbart N om kyrkan. En stensatt källare är bevarad jämte uppstickande stenar vid ladugård. Nunnorna kom kanske hit 1340, och var kvar till åtminstone 1359. De fanns här en kort tid parallellt med OSB-Cist.nunnorna på Årnäs från 1357. Storegården var senare en samling ålderdomliga byggnader, vilka blivit väl dokumenterade.

År 1347 nämndes först "Deiuberghe"; ägdes 1480 av Magnus Lamb. Nuv. huvudbyggnad uppfördes 1833 av Edvard Nonnen av liggande timmer; 24 x 10.5 m.

Stensholmen hette 1396 18/6 Stensthorp; ägdes under 1300-talets senare del av riksrådet Sten Stensson Bielke, som blev lekbroder i birgittaorden i Vadstena. Det stora stenslottet brann 1805. Grundmurarna, källare (12 x 7 m; har välvd port) och underjordiskt häkte kvar i nuv. huvudbyggnad från 1865.

Allmänt om Rackeby: Åtminstone 6 medeltida gårdar finns i övrigt dokumenterade mellan 1417 och 1546. Kung Rackes Sten av gråsten står ett stycke N om Storegården på östsidan om vägen mot Järnesund - 1.25 x 0.55 x 0.45 m; har triangulär genomskärning. Fornminne n:r 71 är en runsten: "Asi : sati . stin . pasi . ut . halftan : sun sin". Vid Kategården har guldfynd gjorts (n:r 83). En bygdens son: Soldat Jonas Ehn uppgav själv att han hade fötts i Rackeby 1789 6/6, och så står i soldatrullor och kyrkböcker i Böne, Utvängstorp och N. Åsarp - men han saknas i Rackeby pastorats födelseböcker.