Strax väster om Lidköping ligger RÅDA: Nicolaus de Kaln (Kålland) var pastor i Råda innan han blev Skarabiskop från 1358 till 1386. Under hans tid som biskop blomstrade S:ta Helena-kulten i Västergötland. År 1359 nämndes Råda första gången - "de Rudhi".

Av kyrkan återstår endast fragment av 1100-talsbyggnaden. En smal portal i väster samt funten är från 1100-talet. Från 1200-talet är koret med spetsbågiga fönster. Ett kvinnligt helgon i rikt draperad mantel här liknar dem på Lundadomens korstolar. Tornet och valven är från 1400-talet. Från år 1500 är den stela madonnan tillverkad i Norden. Takmålningarna utfördes 1632. Altaruppsatsen är från år 1700. En runsten är inmurad i kyrkan.

I slänten söder om kyrkogården (Lunnelid-parken) ligger tre källor: 1.Urbans källa. 2.Lidars Värsel - offerkälla; brunn av cement. 3.Offerkällan - nu med järnrör.

Sju medeltida gårdar nämns av dokument mellan 1325 och 1504 - den sista är Ågården nära Lidan: Kanske redan 1492 ägdes den av Sigge Larsson Sparre, först gift med Brita Bengtsdotter, sedan med Kerstin Månsdotter Natt & Dag. Nuvarande huvudbyggnad av trä i två våningar är från sent 1600-tal. I parken finns ett historiskt vadställe, och bortom det en mindre borg - ett stenhus, som har haft två torn och vallgrav; brändes 1611 av danskarna.

Kronoparken Rådaås (Rodho ååss) nämndes först 1457. Inom den ligger Råda Källa, som försedde hela Lidköpings Stad med dricksvatten. Väster om åsen ligger Råda Flygplats.

Norr om Lidköping och Råda ligger GÖSSLUNDA: Först nämnd 1254; socknen "Gythislundhä" 1367 27/5. Första kyrkan, påstås det, låg 5 m NO om uthus på Backgården. Dess grund är 15 x 15 m. Här finns en rund stensättning 15-16 m i diam. En gravurna och skelett har blivit funna på platsen.