Åt norr ligger SÄVARE: Säfwareds kyrka nämndes först 1361, och under den Katolska epoken var detta en egen socken. I och med reformationen, och efter Lidköpings grundläggning, blev Sävare ett annex till Lidköping - fram till 1677. 1677-1700 var Sävares förste egna efter-reformatoriska präst Joachimus Dimbodius, som från 1671 hade varit slottspastor hos M G de la Gardie.

Sävares gamla kyrka var byggd av kvadersten; hade kraftigt västtorn; rakt avslutat kor. En funt med höga figurreliefer finns bevarad, tillverkad c:a 1175 av Othelric, vilken skadades när kyrkan nedbrändes 1649. En ängel pekar med den ena handen, och håller en bokrulle i den andra... Helgon avbildas också. Othelric gjorde väl även reliefen föreställande Abels och Kains offer. Kyrkan tillbyggdes och fick nytt torn 1783.

Nutidens kyrka i Sävare är en 6-kantig Langlet-dito från 1884.

1351 nämndes först "Fylsbäk", idag känt för badet och campingen; är en förort till Lidköping. 1361 nämnds först "Alabeck", och 1434 "Hyrda" - nu Helde. Namnet kommer av hirdhe, inte av Helena, som en del hävdar. Det rör sig nog om hird-boställen. Två Helde till finns: Gökhems Hälde nämndes först 1825 (Helde), och Götenes Helde nämndes först 1641 (Heilde, ett halvt mantal kyrkohemman - 1581, när gården allra först togs upp, hade den inget namn, men brukades av Benct Ericksson i "Göttene").

Vinninga är Sävares stationssamhälle vid f.d. smalspåret Skara-Lidköping. Här finns cementindustri.

Fornminne n:r 24 är platsen i en åker där ett skattefynd har gjorts.